The book Eitur fyrir byrjendur (2006) in a Swedish translation.
Translation by Anna Gunnarsdotter Grönberg.
About the book:
Halldór och Disa har så vitt de vet aldrig kysst varandra, men de delar en lägenhet i Reykjavik till vilken Disa dar hem en giftig krukväxt.
Efter växten kommer hon också hem med den något känsloambivalente genusvetenskapsstudenten Högni och plötsligt blir Halldór oförmögen att lämna lägenheten och intresserar sig istället allt mer för att bruka växtens gift.
From Gift för nybörjare:
Jeg tog bort plasten runt boken och på fliken på insidan av skyddomslaget fanns det en bild av dr Gunnlaug. Hon var mellan trettio och fyrtio, smal med långt ljust hår och otroligt vackra anletsdrag, en jungfru skär. Ett par glasögon vilede på näsan, men hon blickade ut över dem som om de snarare var smart rekvisita för syns skull än ett måste på grund av synfel. Hon bar en urringad blus med en stor krage som nådde ända ner till bröstvårtorna. Dr Gunnlaug var både uppnåelig och ouppnåelig på samma gång. I den andan lät jag mina fingrar glida över bilden, som var tillräckligt liten för att jag skulle kunna klappa henne faderligt på kinden samtidigt som fingrarna gled ner i hennes inbjudande urringning. Jag undrade om det var under en idéhistorikers värdighet att få sitt foto retuscherat i ett bildebehandlingsprogram för att se bättre ut. Ta bort finnar och förlänga ansiktet en smula så att det såg smalere ut. Förstärka ögonfärgen, lägga till en reflex i pupillen, tona håret ljusare, räta till näsan. Inga så radikala förändringar att de skulle märkas vid första anblicken. Hon kanske bara var fotogenisk. En del blir snyggare på bild. Och kanske, tänkte jag, kanske är dr Gunnlaug helt enkelt den gudomlinga knockout som hon ser ut att vara på bild. Kanske hade hon blivit vacker av läsning.
Det hade börjat vina i världen utanför lägenheten när jag slutade fundera på boken. Antagligen hade jag köpt den på nätet i något infall. Jag var tacksam mot mig själv för att ha gjort det, den verkade intressant. Jag la ifrån mig den på köksbordet och gick ut i vardagsrummet för att vattna sommarcypressen.
(s. 56-57)
